”Den här tog massa tid att göra. Inte för att det var svårt att välja låtar, utan för att begränsningarna av en Spotifylista fick mig att tänka på all musik som gått förlorad i kraschade hårddiskar, CD-skivor som dammar (eftersom CD-däcket pajat och ersatts av en iPod), och vinylskivorna som är ett olidligt projekt att

”Jag brukade göra blandband på ett helt annat sätt än när jag spelar skivor ute. Istället för att gå på vad som passar in brukade jag istället gå på någon slags vag symmetri som fick färgsorteringen i High Fidelity att blekna. Det blev lite så den här gången också: lite gammalt, lite nytt, lite svart,

”Först gjorde jag en playlist som var helt schizofren. Total anarki i låtordning och låtval. Sen var jag ganska less nån dag, då raderade jag alla låtar och gjorde en samling med bara punk. Men sen kunde jag inte hitta exakt de låtarna jag ville ha med på min samling så nån punklåt byttes ut

”Många skulle tveka om jag påstod att en låt ALDRIG är bäst i sin originalversion. Men besserwissern inom mig vill bevisa just detta. Samtidigt vill jag bara att folk ska få höra dessa spröda och osäkra live- och demoversioner, innan producenten gjort sitt jobb och innan låten tagit sin slutgiltiga form. Det är låten i

”Här, ett blandband som passar lika bra under ett åskladdat försommarregn som när man slappar i en hängmatta mellan två trän då solen står i zenit. Det blev lagom mycket disco, lagom många trassliga gitarrer. Tillägnas min bästa vän och hennes nyfödda son.” Sida A. 1. Arthur Russell – That’s Us/Wild Combination 2. Broken Bells

”Jag har ofta ett rätt bedrövligt förhållningssätt till att lyssna på musik. Ouppmärksamt och slött. Nio av tio, eller nja, men säkert sju av tio, lyssnar jag medan jag gör något annat: jobbar, skriver, läser, spelar Betapet. Det här är låtar som funkar då, inte för att de inte skulle förtjäna full koncentration, vara utslätade